Lena frågar Tony McCarrick med tummen upp för digitalt

tonyTony McCarrick är projektsamordnare för utbildningsförvaltningens digitaliseringsarbete med bas i kommunens skrapa i Tumba – plan 5. Han har varit med under hela resan. Från politikernas beslut att satsa på en-till-en-datorkonceptet för elever i grundskolans senare del och gymnasiet till utdelning av datorerna. Nu har politiken skjutit till ytterligare sex miljoner för att förse förskolor och grundskolans övriga åldersgrupper med digitala verktyg.

Hur tacklar du det?
Jag har haft samtal med i huvudsak varje enskild rektor och förskolechef för att informera om konsekvenser av beslutet och har varit en bollplank i hur man kan tänka sig att bäst utrusta varje enhet utifrån enhetens pedagogiska fokus.
Utbildningsförvaltningen beslutade att tillskottet ska användas till att utrusta förskolor med en devis (dator, läsplatta eller andra digitala verktyg) per tio barn och en per tre barn i förskoleklass till och med årskurs sex. Dessa är nu beställda i samråd med varje enhet och levereras i huvudsak under januari. Förvaltningen har också beslutat att under innevarande år genomföra utbildning riktad mot personal i förskolan till och med årskurs sex.

Vad har digitaliseringen haft för effekter hittills?
Botkyrka har hittills genomfört tre utvärderingar mot uppsatta mål i projektplanen. Två i skolans högre stadium i årskurserna sju till nio, den tredje omfattar gymnasiet. De visar bland annat att elever och lärare anser att digital teknik underlättar lärandet, arbetet och att de upplever undervisningen som mer varierad. Vidare har elevernas möjligheter att arbeta utifrån egna förutsättningar ökat, enligt såväl lärare som elever. Att lärare upplevde att vissa elever har svårt att hantera de frestelser som datorn innebär och att de därmed har svårt att koncentrera sig på det de ska, är kanske inte särskilt förvånande, men förvånande nog delande också eleverna den uppfattningen. Mer om utvärderingarna på www.botkyrka.se/ikt

Införandet av en-till-en har medfört att en klar majoritet av skolorna valt att gå från PC till Apples produkter. Vad har det inneburit?
Botkyrka står för mångfald och det gäller även tekniken. En konsekvens av detta är att vi har tagit fram lösningar för programdistribution oberoende av devis. Att Botkyrka arbetar med ett brett urbud av olika deviser tror jag är klokt och speglar strömningar i samhället i övrigt.

Nyligen genomfördes en gedigen datorinventering i samtliga kommunala skolor och förskolor. Varför?
Som ett led i kommunens inledda digitaliseringsarbete bedömde vi en grundlig och genomarbetad inventering som nödvändig. Detta för att avveckla datorer som inte längre är i bruk eller inte håller den standard som krävs för en funktionell, ekonomiskt och pedagogiskt datorpark. Arbetet sker i fem steg och vi har just inlett tredje etappen.
 
Kan man redan nu skönja någon förändring i elevernas resultat som kan härledas till digitaliseringen?
Det är ännu för tidigt att skönja någon förändring i elevernas resultat eftersom de inte haft tillgång till egen dator under hela sin högstadietid. Däremot visar våra utvärderingar positiva indikationer och tendenser.

Vad bedömer du som den största vinsten med en digitaliserad förskola och skola?
Inom utbildning pratar man ofta om att öppna dörrar, och om vi arbetar klokt och medvetet med digitalisering i förskolan och skolan har vi möjlighet att göra det. Öppna dörrar ger våra barn och elever större potential att verka och medverka i en allt mer globaliserad och digitaliserad värld.

I debatten om datoriseringens för-och nackdelar finns det bland det senare de som reser ett varningens finger för den strålning som eleverna utsätts för i trådlösa nätverksmiljöer. Vad säger du till den som känner av sådan oro?
Jag brukar hänvisa till www.stralsakerhetsmyndigheten.se. I oktober förra året skrev de till exempel en artikel med rubriken
”Ofarligt med trådlösa datornätverk ur strålskyddsynpunkt”

Du har också ett finger med i spelet för att pedagogerna ska få utbildning på dataområdet. Är det samma upplägg för pedagoger i förskolan och skolan eller skräddarsys utbildningarna beroende på pedagogernas inriktning?
Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett utbildningspaket för personalen inom skolan och ett annat för förskolans personal. Vår ambition är alltid att utgå ifrån det pedagogiska fokus som redan finns på enheterna och sätta in resurser för att stärka dessa ur ett IKT-perspektiv.

I egenskap av samordnare får du säkert en hel det frågor som har med datorer att göra. Vad kan sådana frågor vara?
Jag får många olika sorters frågor till exempel vad som är bäst – Pc eller Mac, dator eller läsplatta. Mina svar på sådana frågor är väl att val av devis avgörs beroende på vad man vill göra med den.

Apropå utbildning, hur ser din egen dataresa ut?
När jag läste till min kandidatexamen på Irland under 80-talet hade jag min första kontakt med datorer och lärde mig grunderna i programmeringsspråket Basic. På 90-talet arbetade jag inom vuxenutbildning och distansutbildning både som lärare och projektsamordnare. Jag har bland annat gått KTH:s ´Distansutbildning för lärare´ och andra datorrelaterade utbildningar som systemadministration, schemaläggning, databashantering och liknande och undervisat i olika datarelaterade ämnen som i Office, webdesign för att ta några exempel.

Är du en BYOD-typ * och i så fall vilken?
Jag det är jag nog, men jag använder olika deviser beroende på vad jag vill göra. En lärplatta är fantastiskt när jag ska konsumera information men i vissa fall är datorn överlägsen när jag ska producera. Förutsättningar ändras hela tiden, nu finns det ju hybrider. Avgörandet är nog tillgänglighet – vi lever i en spännande tid…

* BYOD står för Bring Your Own Device och refererar till företag som låter anställda använda sina personliga digitala verktyg i arbetet. En internationell trend på uppgång. Många menar att smart-phones starkast bidragit till spridning av BYOD.