Berättartraditionen åter i ropet

kille_fabula berättare_fabulaBerättandet har fått en renässans. Det vittnar landsomfattande projekt i förskolor och skolor med berättandet i fokus om. Forskning visar att berättande i förskolan stimulerar språkutveckling och lägger grunden för barnets läsutveckling. Men att berätta medryckande och inlevelsefullt är en konst som långt ifrån alla besitter. Det har bland annat bokförlag och teatergrupper tagit fasta på vilket visar sig i ett mångfacetterat utbud av sagoböcker i traditionell och ny form, kurser i dramaturgi för pedagoger, berättarrazzior, teaterföreställningar och författarbesök riktade till förskolans åldersgrupper.
Fabula Storytelling har lång erfarenhet av samarbetsprojekt med och mellan förskolor, skolor och bibliotek varav ett flertal inom ramen för Skapande Skola. ”Barn från vissa invandrarkulturer har en medfödd känsla för det muntliga berättandet, en nedärvd tradition som gått i arv från generation till generation. Det erfor vi bland annat under vårt nationella projekt Ung Berättarscen. Barnen besitter en muntlig berättartradition som vi bör lyfta fram, ”  framhåller Ida Junker, utbildare och berättarcoach vid Fabula Storytelling.

För mer information: www.storytelling.se

De portade Jante och fick elever att strömma till

Årstaskolan ligger några hållplatser söder om Söder. Skolan har lyfts fram i olika sammanhang för att ligga i framkant vad gäller teknologi och en väl genomtänkt pedagogisk strategi och utmärkt sig för förnyade undervisningsmetoder med stöd av digitala verktyg och internet. Lärarna Josef Sahlin och Martin Fernström införde bland annat klassbloggar och ett källkritiskt förhållningssätt på schemat och förärades 2010 med det prestigeladdade Guldäpplet. Tre år senare belönades eleverna med SETTs Scandinavian Learning Award.

 

Micke-bw
Micke Kring – pedagog som gillar att testa och utmana

Elever strömmar till, söktrycket är högt. Men så har det långt ifrån alltid varit, berättar Micke Kring, skolans IKT-pedagog med välutrustat kontor i ledningskorridoren. Här finns en uppsjö tekniska prylar som kolleger får testa.
” För åtta år sedan var läget akut, skolan sög, budgeten var i botten och elever lämnade oss.”
Vändpunkten var nära.
”Vi hade inte så mycket utrustning, men försökte köpa in så gott det gick utifrån personalens behov. Josef, som var den som började bloggandet, hade en laptop med trasiga tangenter i sitt klassrum. Vi ställde oss frågan, vad kan vi och vad kan vi bli bättre eller helt enkelt bäst på? ”

Svaret fick de genom att snegla på andra, sno det som var bra och utveckla idéerna. De tvingades kasta av sig janteoket och tänka till långt bortom snäva ramar – spränga gränser. En liten engagerad grupp bedrev en form av gerillaverksamhet genom att testa idéer vilt och förutsättningslöst. Som Youtube, hur skulle man kunna använda ett liknade koncept på ett smart sätt i undervisningen, få eleverna att utnyttja en tjänst som de kände igen i skolan.
Årstaskolan ville äga systemet själva och byggde 2008 Kunskapshubben efter inspiration av Youtube.

Idén med ett cyberbibliotek växte fram och realiserades som Bibblis, där eleverna, eller författarna, lägger ut sina böcker. Succé direkt.
Lägger man ut en bok som andra ska ta del av gäller det att hålla hög kvalitét och det vet eleverna som av just den anledningen ställer höga krav på sig själva. De lägger ner mycket tid och energi på ett fängslande omslag, en lockande baksidestext, författarpresentation och förstås, sidorna däremellan.
” Vi skapar tjänster som ligger nära elevernas vardag utanför skolan och det får dem att vilja prestera utan att känna att det stannar vid en klassrumsprodukt”, förklarar Micke Kring och menar att det råder ett paradigmskifte i skolvärlden som gör gränserna mellan skola och fritid mer flytande. Styrdokumenten har kunskapsmål, men reglerar inte exakt hur de ska uppnås.
Idéerna vann visserligen inte genast hundraprocentigt genomslag i kollegiet, men det hade de heller inte förväntat sig. ”Förändringar genomförs inte rakt igenom för alla samtidigt, vissa måste få mer tid på sig,”

Skolan hade ett antal virtuella whiteboardtavlor. De är nu helt skrotade.
”Vi var väldigt försiktiga med att köpa in dem, då vi inte var helt övertygade om produkten. Den tiden kännetecknades av alla på led, framåt och samtidigt, en top-downstyrning som hejdar utveckling och helt fel väg att gå”, menar Micke Kring.
Istället gjorde de tvärtom. Nu råder en mer öppen och generös anda, en företagskultur som Googles framgångar vilar på . Man testar och testar, förkastar och testar igen men på nytt sätt.
” Jag håller mig uppdaterad på nyheter och utbud via nätet och kan genom att betala med skolans kreditkort köpa eller ladda ner direkt när jag hittar något intressant. Den gamla långsamma vägen med rekvisitioner var begränsande och inte alls i linje med vårt sätt att testa brett och innovativt.”
Stockholms stad erbjöd Årstaskolan att ingå i ett projekt som resulterade i att trehundrasextio lärplattor rullande in i skolan. Inte för att delas ut rättvist.
” Alla lärare fick lämna in en ansökan och i den förklara hur de ville använda det digitala verktyget och återkoppla med en rapport.” Inte för att bygga hinder utan maximera resursnyttan, i linje med ledningens stöd till dem som vågade och var beredda att tänka till hur de ville utnyttja tekniken.
Nytänkadet har gett eldsjälarna bränsle och utgör en viktig resurs. Deras energi har smittat av sig och bidragit till att bygga en professionell kultur.
” Det har stärkt många som gått från lågt självförtroende till en yrkesstolthet. På torsdagsmötena pratar vi nu forskningsanknuten pedagogik, det får oss att växa, ” konstaterar Micke Kring.
Tala som Ted är ytterligare exempel på skolans sätt att förhålla sig till omvärlden, en idé som plagierat nätets TED där ribban ligger skyhögt för att bli anlitad föreläsare.

Och vid ett av skolan events ”Hopp14” bjöds författaren Lasse Berg in tillsammans med ett gäng andra föreläsare, då även skolans talasomTed-föreläsare medverkade.
” Elever får lära sig att framträda med högt ställda förväntningar. Vi producerar direktsända program från Folkets Hus via Podradiosändningar, vilket fått eleverna att känna sig både hörda och sedda för en bredare publik och det får dem att växa, ” förklarar Micke Kring.
På liknade sätt har elever efter en gnuggning i den klassiska retoriken provat på rollen som ”Sommarpratare” i skolans egen Värmeradio.
Från att ha varit en skola på fallrepet med knappt sex hundra elever har elevantalet ökat till närmare niohundra. Årstaskolan växer så det knakar.

Lena Lindström

Trött på reklam – då föddes tidningsidé

Maria McShanes presenterade nystartade MiniBladet i Skolforums mässhall
Maria McShanes presenterade nystartade MiniBladet i Skolforums mässhall

MiniBladet är en nyhetstidning som vänder sig till barn. Idén bakom lanseringen fick Maria McShanes vid frukostbordet när hennes då tre och ett halvt år gamla dotter Alma också ville ha en morgontidning. När inget annat lämpligt fanns till hands fick dottern ett färggrannt reklamblad som följde med tidningen.
Men när Alma kände igen butikkedjans namn när de handlade bestämde Maria McShanes att det det var fick vara slut med reklambladen som morgonläsning och tid att realisera planen på ett bättre alternativ.
Maria McShanes har som lärare och läromedelsförfattare lång erfarenhet av arbete med läsutveckling och brinner för pedagogiska frågor, men hade ingen erfarenhet från tidningsbranschen.
Det blev därför många långa nätter efter arbetsdagen slut innan hon hade filat färdigt på konceptet, satt sig in i ekonomiska kalkyler och kände sig redo att införliva en webbutvecklare, illustratör och journalister i tidningsplanen.
I början av oktober i år var det dags att lansera MiniBladet som utöver webbplatsen också finns i en pappersversion. Ambitionen är att tidningen ska bli rikstäckande, men först ut är Sydsvenskan och City i Malmö som ger ut MiniBladet till målgruppen barn mellan tre och tolv år.

Mer innehåll på www.minibladet.se