Biblioteket lockande källa för kulturtörstande läsgnistor

Sprängdfylld bank i Tullinge bibliotek. Överst fr vä Carin Kjennerud, Rosa Zevallos Vargas, läsgnistor och bibliotekarien Ritva Nykänen. Nederst fr vä MAgdalena Lindén, förstelärare, Christin Kinnander och Kicki Dahlstedt, läsgnistor.
Sprängdfylld bank i Tullinge bibliotek. Överst fr vä Kicki Dahlstedt, Rosa Zevallos Vargas, läsgnistor och bibliotekarien Ritva Nykänen. Nederst fr vä Magdalena Lindén, förstelärare, Christin Kinnander och Anna-Carin Kjennerud, läsgnistor.

Botkyrkaprojektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser ( delfinansierat med medel från Kulturrådet)  har inspirerats av litteraturcertifierade förskolor i Mölndal. För mer än tio år sedan initierade några eldbesjälade förskolepedagoger ett samarbete med biblioteken kring litteratur, eller det numera något vidare begreppet literacy.

Konceptet visade sig där så framgångsrikt att förskolor som lever upp till väl definierade kriterier diplomeras. Vartannat år genomförs en granskning som underlag för fortsatt diplomering av de litteraturprofilerade förskolorna.
Fyra förskolor i Tullinge ingår i Botkyrkaprojektet och har utsett minst en läsgnista med (som benämningen anger) uppgift att tända en gnista för språkutvecklande aktiviteter. Tillsammans bildar de nätverk som träffas på det lokala biblioteket för att få tips på böcker och inspirera varandra i arbetssätt som stimulerar barnens literacyutveckling. Inom samma projekt finns ytterligare tre nätverk knutna till biblioteken i Hallunda, Fittja/Alby och i Tumba.

Nyligen var det dags för en  förväntansfull grupp läsgnistor att besöka  Ritva Nykänen, barnbibliotekarie i Tullinge.  Magdalena Lindén, förstelärare i kommunen, håller i nätverket.
Samarbetet  mellan förskolorna och biblioteket i Tullinge är ännu inte spikat i detalj, men Ritva Nykänen kittlade läsgnistorna med ett rikt och  brett kulturutbud för alla åldrar.
– Varje torsdag  förmiddag  är det sagostund på biblioteket, en uppskattad och välbesökt aktivitet, berättade bibliotekarien  som själv gärna läser för besökarna. Men passade på att välkomna läsgnistor med barngrupper också på andra tider, förutsatt att det inte kolliderar med annat.
Ritva Nykänen presenterade ett ansenligt antal böcker i olika genrer utgivna under det senaste året och passade på att tipsa om Barnboksinstitutets årliga bokprovning i mars  (mer info här http://www.sbi.kb.se/).
– Men det gäller att vara där i tid för intresset är enormt.
Förskolor som arbetar tematiskt har i biblioteket en djup källa fylld med böcker att bli  inspirerad av och hämta kunskap ur.

– Hör gärna av er innan ni sätter igång. Beskriv hur ni har tänkt er och vad ni vill göra så plockar jag ihop passande böcker lämpade för olika  åldersgrupper.  Vi ställer gärna ut barnens alster efter ett temaarbete till exempel. Boka bara tid!  Vi lånar också ut bokpåsar med böcker för barn med andra modersmål.
Bibliotekets digra kulturutbud omfattar också teater. Minst två gånger varje termin bjuds barn i förskoleåldrar in att se en föreställning.
– Vi vill gärna ha feedback från besökarna och har en särskild brevlåda för det. Det går bra att vara anonym, säger Ritva Nykänen och påminner om att det står var och en fritt att anmäla sig till Tullinge biblioteks nyhetsbrev, via hemsidan eller på biblioteket.

Text & Foto: Lena Lindström

 

På utedasset vid bibliotekets entré sitter Pettson och Findus och filosoferar i godan ro.
På utedasset vid bibliotekets entré sitter Pettson och Findus och filosoferar i godan ro.

Ritva Nykänens  tips till förskolor!
Utse en kontaktperson till biblioteket på varje avdelning.  Bestäm också en plats där lånekortet ska förvaras så att alla vet var det finns och känner till kortets pinkod. Knyter man ett konto till kortet med  inloggningsuppgifter kan man låna om eller reservera böcker via  nätet. Barnen får egna kort året de fyller sex.

Laga inte böcker som gått sönder ( för det vet vi att de gör) men säg till när ni lämnar tillbaka dem. Vi har speciell tejp och teknik för att laga.
Vill du beställa boklåda till förskolan? Kontakta  ritva.nykanen@botkyrka.se
Mer info  om Tullinge och kommunens övriga bibliotek  hittar du här: http://bibliotek.botkyrka.se

Heltäckande presentation av nyutkommen barnlitteratur i Barnbokskatalogen. Beställ från Barnens bibliotek i pappersform eller ladda ner  från länken.  http://www.barnensbibliotek.se/Barnbokskatalogen/OmBarnbokskatalogen/tabid/584/Default.aspx

Nallen Pino är allas kelgris

isa
Isa Nielsen, läsgnista på förskolan Måsen.

Isa Nielsen är förskollärare på Måsen, läsgnista och ingår i förskolans litteraturgrupp, men hör till avdelning Blå. Där arbetar alla utifrån Pino och hans värld! Nallen som charmar alla med sitt snälla leende och som blivit avdelningens egen kelgris.
Hon var en av dem som var med att inrätta och inreda Sagoteket.
–  Ett fantastiskt roligt och spännande uppdrag, säger Isa när hon stolt visar upp det från golv till tak  sagoinspirerande rummet.
– Ambitionen är att varje avdelning ska besöka Sagoteket minst två gånger i månaden. Här har vi indelat böcker i olika teman så det ska vara lätt att hitta, förklarar hon.
Isa visar också runt på avdelningarna. Här står och hänger allt i barnhöjd och varje avställningsyta utnyttjas till att ställa böcker på. Inte slumpmässigt utan noga pinosvinterutvalda att passa avdelningens projekt eller en speciellt utformad miljö, affärpinoilianenen, teaterscenen, bilbaneväggen, Alfons bygghörna eller Pippis värld.
– Vi låter barnen prova olika material och tekniker. Här står en hel rad Pippiansikten skapade med ballonger, papier maché, målade stenar och allt möjligt annat. Och här har barnen skapat tygdockan Pippi i naturlig fyraårsstorlek.
Isa poängterar också ljussättningens betydelse för olika lärmiljöer och visar mysiga läskrypin som bara genom att se dem väcker läs- och lyssnarlust. Här finns små rum skapta som hemmiljöer med duk, blommor och fruktskål på matrumsbordet som kontrast till ljud- och ljussatta rum och vrår som får vem som helst att känna sig som i en tät, spännande djungel fylld av djur av alla slag. Pino som är  avdelning Blås egen maskot dyker också upp lite varstans på avdelningarna. I en djungelhörna hänger han i en lian.
Förskolan ingår i projektet Läslustarna – pippi2Botkyrka förskolor läser delfinansierat av Kulturrådet. Syftet är att stimulera barnets literacyutveckling genom litteraturpippi och texter i olika former som barnen möter i sociala sammanhang. När projekttiden löpt ut och innehållet utvärderats är målsättningen att det ska bli en väsentlig del i förskolans ordinarie verksamhet. Måsen har redan kommit en bra bit på väg.

Text: Lena Lindström Foto: Lena Lindström & Isa Nielsen

bokhylla
I varje projekt oavsett tema har litteratur i ämnet en given plats.
djungel3
Djur och natur i en ljussatt suggestiv miljö. Och böcker förstås!
myshörna
Läs- och berättarmiljöer finns lite varstans på förskolan Måsen, samtliga ljus-och ibland även ljudsatta.
alfons
Barnen har varit med att skapa en Alfons i lekvänlig storlek
sagotek3
I Sagoteket är det ordning och reda så att alla enkelt ska hitta det de söker.
sagotek8
I Sagoteket är böcker indelade i olika teman.
sagotek6
Sagotekets inspirerande miljö. Varje avdelning går hit minst två gånger i månaden.
pinospark2
Varje projekt planeras utifrån läroplanen och med förslag på lämplig litteratur.

sagotek5

På förskolan Måsen har de pippi på böcker

jenny2
Jenny Hansson, förskolechef, hängiven litteraturambassadör.

Med Alby IP som närmsta granne ligger förskolan Måsen. Exteriört ser byggnaden ut som  många andra förskolor byggda på sjuttiotalet, ett antal seriekopplade enplanslängor i trä. Men redan entrén vittnar om nytänkande och kreativa miljöer där färg- och ljussättning kittlar fantasi och skaparlust. Förskolan har ett projektstyrt arbetssätt som genomsyrar samtliga avdelningar oavsett åldersgrupp. Genomgående har också litteratur stort utrymme och en given plats i varje projekt som varierar mellan olika avdelningar, vart och ett utifrån massor av olika böcker och karaktärer.
Jenny Hansson, förskolechef,  har  lagt ner massor av  energi och möda på att skapa en lustfylld lärandemiljö men i lika hög grad med att involvera personalen.

Hur kom du på den idén och hur har arbetssättet spridits till samtliga medarbetare?
Jag hade en önskan att öka antalet pedagoger som aktivt tog ansvar för våra olika projektarbeten. Det vill säga  att planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och analysera. För de erfarna pedagogerna blev utmaningen att utveckla sina kunskaper att ge barnen större utrymme i både reflektioner och i dokumentationer. För pedagoger som tidigare inte haft ansvar att arbeta processinriktat blev de valda böckerna en konkret utgångspunkt som de tillsammans med barnen kunde studera mer detaljerat. De olika karaktärerna och händelser på bilderna har på olika sätt bildat projekten.
Helst två men minst en gång i månaden besöker avdelningarna Sagoteket, förskolans hjärta. Här finns namngivna sagolådor, var och en fylld med bok och rekvisita för dem som vill dramatisera berättelsen, prydligt uppställda sida vid sida i långa rader. På hyllorna trängs böcker med olika teman, karaktärer ur klassiska sagor tillsammans med Alfons, Pippi och andra kära barnboksfigurer.

sagotek4
Sagoteket är förskolan hjärtesak.

Sagoteket invigdes för snart tre år sedan.  Vad har det inneburit för verksamheten?
Ökad tillgång till bilder, text och konkret material. Nyfikenhet att lära känna olika karaktärer. Möjligheter för barn och pedagoger att berätta, återberätta, delge, se, höra och uppleva berättelser på många olika sätt. Det konkreta materialet talar alla språk, oavsett vilket modersmål du har så får du tankar, idéer och associationer då du ser, känner och klämmer på det. Det har även bidragit till ökat samarbete på hela förskolan. Material är inte mitt eller ditt, det är vårt. Alla har bidragit på olika sätt. Sagoteket har bidragit till många trevliga studiebesök. Vi blir stolta och glada att få delge andra och våra gäster ger oss användbar feedback.

Förskolan har också inrättat en litteraturgrupp. Vad har den för uppgift?
Förnya, förändra och utveckla det befintliga Sagoteket. De har tagit ett särskilt ansvar att låta mig och samtliga kollegor grupparbeta utifrån Skolverkets bok ”Flera språk i förskolan”. Vi höll på  kvällstid under flera månader  med läxa och varierade uppdrag  innan det var dags att redovisa. Ibland fick vi redovisa genom rollspel, andra gånger  genom digitala presentationer  eller  muntligt. Det var spännande och lärorikt att få processa texterna på olika sätt, så att pedagogerna kunde använda sina egna upplevelser då de i sin egen praktik ”grupparbetade” tillsammans med barnen utifrån sin och barnens projektbok.

litteraturrum
Litteratur i olika genrer har stor plats på förskolan.

Hur fungerar samarbetet med biblioteket?
Väldigt bra. Vi besöker som de flesta andra förskolor biblioteket regelbundet, men vi får också besök från bibliotekets bibliotekarier. De har varit här, träffat barn och pedagoger. Alla pedagoger har dansat och dramatiserat sig igenom boken ”Knacka på”. Barnens olika projekt stöter ofta på olika funderingar. Då har bibliotekarien hjälpt oss med att plocka ihop litteratur tillsammans med barnen som stöd och hjälp att både få svar på frågor och väcka nya. På hösten inför projektstarterna är de flesta pedagoger tillsammans med en mindre grupp barn som lånar massor av litteratur för att tillsammans frossa i många olika böcker i jakten att hitta just den bok som de vill djupdyka vidare i under en längre tid.

Vad har du för råd att ge till förskolor som vill följa Måsens exempel?
Krångla inte till det. Kör! Starta något som engagerar er. Se till att utvärdera regelbundet, så att ni stämmer av att era tankar och teorier är levande i er praktik. Var  är vi? Vart ska vi? Fråga barnen regelbundet vad de tänker, tycker och önskar.  Utgå från  läroplanens mål och prova många olika sätt att nå dem. Vill ni, så kan ni  och passa på att ha riktigt roligt på vägen!

Text Lena Lindström Foto: Lena Lindström & Isa Nielsen