Smart skärmlås ska få barn att läsa mer

LÄS UPP
Foto: Julius Tuvenvall

Berättarministeriet har tagit fram ett digitalt verktyg för föräldrar och lärare somska motivera barn att läsa mer. Appen Läs upp är ett skärmlås som låser surfplattor. För att låsa upp måste barnen läsa ett kapitel ur populära barnböcker.

Allt fler barn blir sämre på att läsa och skriva. En av åtta ungdomar i sjätte klass klarar inte den skriftliga delen i nationella proven.* En av flera orsaker till detta är att färre väljer att läsa böcker på fritiden. Många tillbringar hellre tid framför digitala skärmar. 84 procent av alla barn mellan 6 och 10 år sitter minst en gång om dagen framför en skärm.**

Appen är ett skärmlås för surfplattor som ersätter skärmkoden med läsning. För att barn ska komma in i surfplattans operativsystem måste de först läsa ett kapitel ur en bok i appen och sedan svara på en enkel läsförståelsefråga. Precis som ett datorspel bygger Läs upp på direkta belöningssystem där man samlar på sig poäng och medaljer efter utlästa kapitel.

– Det är inte skärmtiden i sig som är problemet, det är vad barnen gör framför skärmen. Vi har tagit fram Läs upp därför att föräldrar och lärare behöver digitala verktyg för att motivera och främja barns inlärning och kreativitet. Vi hoppas att Läs upp kan vara till hjälp idag och även inspirera till framtida innovationer, säger Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig på Berättarministeriet, i ett pressmeddelande.
Appen är framtagen av reklambyrån King (som skapat pusselspelet Candy Crush med närmare 100 miljoner spelare om dagen / Appknapp red kommentar) som ett ideellt initiativ i samarbete med några av Sveriges största bokförlag och innehåller både nya och klassiska boktitlar från Bonnier Carlsen, Natur & Kultur och Egmont Publishing. I urvalet av böcker finns bland andra LasseMajas Detektivbyrå, Tsatsiki och Galna gatan.
Läs upp är gratis och finns tillgänglig för Android att ladda ner på Google Play.
Berättarministeriet är en ideell stiftelse som med hjälp av volontärer driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 och 18 år i områden med hög arbetslöshet. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn.
www.berattarministeriet.se
*Resultat av nationella proven 2015, källa Skolverket.
**Digitala Livet och Inizios undersökning “Svenska föräldrar om skärmarna” 2015.

Här dansar barnen med Binta, handlar med Malla och meckar med Mulle

Förskolan Pärlan i Östertälje låter  barnen göra  författardebut tidigt, faktiskt redan när de börjar.
– Det faller sig  helt naturligt eftersom  bilder på sig själv och familjens medlemmar är det som ligger det lilla barnet närmast. Boken får ett igenkänningsvärde och hänger som ett slags trygghetsankare väl synligt på avdelningen, förklarar förskollärare Ninni Lindqvist i en mysig liten sagohörna.
bokBöcker har överhuvudtaget en framträdande plats, det gäller hela förskolan.
– De allra yngsta barnen stiftar tidigt kontakt med boken Alla får vara med som med modersmålslärarnas hjälp översatts till samtliga barns modersmål, texter som klistras in på varje sida. På den här avdelningen tals sju språk så på vissa sidor kan det bli långa pappersremsor. Alla barn får låna med sig boken hem och föräldrarna uppmuntras att läsa på sitt modersmål för barnen hemma och att skriva en recension, fortsätter hon.
Med tillstånd från författaren Eva Susso har man skannat bilderna i en av serien Binta dansar och plastat in dem. Bilderna är uppsatta på väggen i kronologisk ordning och i  läsvänlig höjd för att barnen ska kunna följa med i sagan, men också för att med bilderna som stöd göra sin egen tolkning, berätta ” sin egen” saga.

syltburkarstjärnhimmelTaramtaram, taram, taram, tjo hopp och hej i böckerna väcker barnens glädje, det inspirerar  till dans, lek och att stampa takten. På trummor hade Ninni Lindqvist föreställt sig men funderade på hur hon skulle få ihop en trumma till var och en. Lösningen kom när en förälder undrade om förskolan hade någon nytta av tomma plasthinkar från ett storkök.
Barnen fick själva göra en personlig dekor genom att klistra på silkespapper i olika färger, men när trumman var färdig visade barnen prov på hinkens många användningsområden utöver instrumentets. Den blev en hatt, en pall, något att stapla med eller lägga prylar i.
– Plasthinken tänkt som en trumma är nog en av de bättre saker som introducerats på småbarnsavdelningen. Och helt gratis, skrattar Ninni Lindqvist och fortsätter till nästa avdelning.

 

bilbanahjulnav bilenHär rumsterar barn två till tre år som just jobbar med temat bilen och den uppfinnarkluriga figuren Mulle Meck i böckerna av författaren George Johansson och illustratören Jens Ahlbom.
– Föräldrarna gör dockor till sina barn under inskolningen, vi gör garnstommen. Jag-dockan som symboliserar barnet, blir huvudfigur i den berättelse (om något spännande eller roligt som barnet upplevt) som barn och föräldrar skapar och en pedagog ritar ner. Sagan berättas också med konkret material som förvaras i en sagolåda. Varje barn på avdelningen har en egen sagolåda. Denna saga har kopplats till Mulle Meck-temat eftersom barnens berättelser ofta handlar om att de åkt bil, flyg, buss eller annat fordon, förklarar hon vidare.

 

pantamerabankomatNär vi kommer till tre- och fyraåringarna kliver vi in på Tempo, affären som saluför det mesta. Här är temat knutet till boken Malla Handlar av Eva Eriksson.
– Projektet ska vara lekbart, det vill säga i miljöer och företeelser som barnen känner igen och som de själva skapar, det gäller för varje tema, säger Ninni Lindqvist och ger exempel:

ögon ekerlampa2Hos fyra och femåringarna läser och leker man sagor. Barnen uppmuntras att rita det som leks till exempel doktor – skelett, optiker – glasögon. Barnens berättande om bilderna är viktigt och det visar sig att barnen har mycket att berätta om bilderna och leken. De förändrar också sin berättelse med tiden. Det sätter fart på fantasin.

Barnen skapar också egna böcker till lek-biblioteket. De har förstås också tillverkat lånekort för att hålla reda på vem som lånat vad.Föräldrar är välkomna att låna bokkassen med tre utvalda böcker i biblioteket som  finns i grannförskolan Rubinen. Lånekorten, som barnen tillverkat,  visar vilka som har bokkassen hemma. låneväskaböckerbokrecensionerbiblioteketBarnen gör inga egna böcker på Rubinen, däremot ritar barnen teckningar hemma om böckerna som de sedan samtalar om på förskolan. Biblioteket sköts inte i nuläget av barnen men meningen är att de ska bli mer involverade framöver.
Med boken hem följer ett frågeformulär, och i samma påse penna och papper. Avsikten är att barn och föräldrar läser och reflekterar över boken tillsammans. Kommentarerna sätts upp väggen som stöd när barnen återberättar handlingen i boken de lånat.
Text & foto: Lena Lindström

Lunds förskolebibliotek – smart idé som sprider sig

image001 Biblioteken i Lund konstaterade också en tillbakagång i antal besök från förskolan och bestämde sig för en ny modell. Kom inte förskolorna till biblioteken skulle biblioteken kunna komma till förskolan.
Förskolebiblioteken är resultatet av ett samarbete mellan folkbiblioteken och skolförvaltningarna i Lunds kommun. Första biblioteket invigdes  2011 och har sedan dess ökat till dagens  femtontal. Projeketet förskolebibliotek marknadsförs under  vinjetten som avspeglar dess syfte: Lund – smartare, närmare och mer tillgängligt. Det vill säga , förskolebiblioteken  finns i barnens omedelbara närhet och är tillgängligt när som helst i den dagliga verksamheten.

Inför starten bildas en styrgrupp där företrädare för de båda förvaltningarna och förskolebibliotekens samordnare ingår. Att få med de hösta cheferna redan på planeringsstadiet har varit en medveten önskan.
När det är dags att bygga upp biblioteket ansvarar en bibliotekarie och förskolans pedagoger för detta tillsammans. Förskolan bidrar genom en upplåta en lämplig yta, ett separat rum eller en hörna av ett större inredd för att inspirera och väcka läslust, helt i linje med läroplanen. Folkbiblioteken skjuter till sex tusen kronor som en grundplåt  för inköp av böcker och lånar därutöver ut böcker för att fylla hyllorna. Därefter kompletteras och förnyas bokförrådet med ytterligare lån.
image003” Det är viktigt att det ser mycket ut”, förklarade Jenny Stockfors, samordnare för förskolebiblioteken i Lund, när hon presenterade lundamodellen under minikonferensen med temat läsning i förskolan i Södertälje nyligen.
Bibliotekarien sätter också samman bokpåsar utifrån förskolan profil som hängs väl synliga i förskolans entréer för hemlån. Däremot lånas inga böcker hem från förskolebiblioteket.
Förskolorna utser två läsombud, en för yngre och en för äldre barn,  som tillsammans med barnbibliotekarier  ingår i ett nätverk som träffas två gånger varje termin för gemensamma föreläsningar och work-shops.
Genom drop-in och liknande aktiviteter har man också lyckats locka föräldrar till biblioteket vilket också varit en ambition.
Förskolebiblioteken i Lund har slagit så väl ut att grannkommunerna Malmö och Helsingborg tagit efter.

Lena Lindström

Stockholm satsar stort och brett på läsning i förskolan

Stockholm_hoglaserBotkyrkas kommunala förskolor driver sedan drygt ett år projektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser. Ett samarbete mellan förskolor och lokalbiblioteken delfinansierat med medel från Kulturrådet.  Men kommunen är långt ifrån ensam om att iscensätta projekt med litterära förtecken. Runt om i landet pågår liknande satsningar i olika former och omfattning, allt från mindre lokala initiativ till överenskommelser på förvaltningsnivå dit Stockholm Högläser räknas.

Det är ett lässatsningsprojekt i samarbete mellan lokalbiblioteken och  kommunens drygt sex hundra förskolor. Även de fristående förskolorna har bjudits in med de har inte nappat i samma utsträckning, berättade Karin Axelsson, bibliotekspedagog Stockholms stadsbibliotek, vid en minikonferens med temat läsning i förskolan som hölls  i Södertälje nyligen.
Samtal mellan stadsdelen och biblioteken vittnade om att läsning i förskolorna hade avstannat, till och med gått ner, vilket blev startskottet till Stockholm Högläser 2013. För att bryta trenden initierade bibliotekarierna studiecirklar ämnade för läsombud i förskolorna i syfte att uppmärksamma betydelsen av läsning, berättande, språk och böcker i barnens vardag. Läsombudens uppgift är att delta i de kompetensutvecklande nätverken och att sprida kunskaper på litteraturområdet vidare till kollegor. Pedagogerna på Södermalm, där lässatsningen startade,  fick också i uppgift att driva egna projekt på förskolorna. Ett arbetssätt som visade sig ge effekt. Stockholms stadsbibliotek fick därför i uppdrag att tillsammans med övriga stadsdelar sprida konceptet vidare. Biblioteken har också gått igenom sina rutiner för att på bästa sätt tillmötesgå förskolorna bland annat genom att se över informationen till och öppettider för  förskolorna. Dessutom har diskussioner om till exempel bemötande och programutbudets innehåll och utformning  ingått i förändringsprocessen. Stockholm Högläser, som nu bedrivs i alla stadsdelar, är väl förankrat i politiken och berörda förvaltningar.
Vad har då satsningen på läsning inneburit för pedagoger, bibliotekarier och barn i förskolan?

Möten i studiecirklar har gynnat ett gemensamt lärande och ett medvetet förändrat arbetssätt för båda yrkeskategorier. Pedagogerna inte bara läser oftare, de har utökat sina bokpreferenser och väljer böcker med större omsorg och ur fler genrer. En kommande studiecirkel ska bädda för att läsningen får ytterligare en dimension genom att pedagogerna får  kunskap i hur läsningen kan stimulera barnets fantasi och uppmuntra till lek, rollspel och reflekterande samtal. Böcker används också i förskolorna som inkörsport till ett nytt tema. Förändrade läsmiljöer har också bidragit till att läsning sker i många fler sammanhang, inne som ute. För att väcka spänning, stimulera till lek eller stilla nyfikenhet på upptäckter i skogen. Inte bara som lugnande medicin före vilan. Pedagogerna skyggar heller inte för att läsa lite ”svårare” böcker som de tidigare inte vågat sig på, framgår av svaren i den enkät som pedagogerna besvarat vid två tillfällen .
Biblioteken noterar redan att antal besök och boklån har ökat särskilt på bilderboksfronten och att förskolornas egna bokinköp tilltagit i volym. En rimlig förklaring  till det senare är att läsning bedrivs oftare och mer  regelbundet.
Men även i den bästa av världar finns utmaningar. En sådan här är att hitta lösningar till  läsombudens svårigheter att komma ifrån och få tid att sprida kunskap och idéer vidare i verksamheterna.

Lena Lindström

Många reaktioner och tankar efter teaterföreställning om Aladdin

teckning_alladin_6teckning_alladin_5teckning_alladin_2teckning_alladin_1Vi har fått fler reaktioner från barn på förskolan Opalen som såg föreställningen Aladdin och den magiska lampan. Någon tyckte Aladdins dans var rolig och tokig. Anden i ringen fick också ros för sin ”jätteroliga dans”. En annan menade att trollkarlen var dum och elak eftersom han ville ta diamanterna från Aladdin. Han ville dessutom ha oljelampan för att han visste att det fanns en ande i den.  Ett barn konstaterade att Aladdin fick ringen av trollkarlen som i själva verket var hans morbror och ytterligare en att Aladdin ville komma ut ur grottan och hem till sin mamma som var hemma och väntade på honom. Sedan blev Aladdin kär i prinsessan och det slutade med att de gifte sig.

DSCN1957Vad hade då barnen önskat sig om de hade fått tag i Aladdins magiska oljelampa?

– Att min syster börjar på min avdelning.

– En klocka.

– Jag vill också ha en klocka. En snabb klocka!

Tid är något som alltid fascinerat människan. Nu fick vi ytterligare en aspekt att reflektera över.

Lena Lindström

Illustrationer: barn på förskolan Opalen

 

 

 

Musiklärare i Botkyrka prisad punkare – grattis!

Trevor Dolan vinnare 2016_2
I år fick samtliga finalister första pris och Trevor Dolans stipendium. Fr v Michael Andersson, Botkyrka, Johan Eriksson, Sollentuna och representant för Janna Schéele, Östersund.

Priset till årets punkare i skolvärlden delades ut vid Sett-mässan i Kista.  Juryn kunde i år inte bestämma vem av finalisterna som för utmärkelsen skulle tilldelas Trevor Dolans stipendium och enades därför att utse alla tre.

En av dem är musikläraren Michael  Andersson vid Falkbergsskolan i Botkyrka, som enligt juryns motivering är den som ” Med en orubbad övertygelse om varje elevs förmåga att lära och lärarens avgörande inverkan på en elevs nutid och framtid.”
Priset delar han med Janna Schéele, utvecklingsledare i Östersund och förstelärare Johan Eriksson, Sollentuna.
Irländaren Trevor Dolan kom till Sverige som ung student med en gitarr på ryggen. Han började plugga men hade inga som helst planer att ägna studier som skulle leda till skolvärlden. Men det var vad som hände. Trevor Dolan blev forskare på området som på ett rättframt sätt levererade sina forskningsresultat varav mycket gick stick i stäv med gällande metoder. Av många hyllad men från andra också ifrågasatt och betraktad som en skolvärldens punkare.
Årets prisutdelare, Lisa Heino, inledde med att berätta att hon hörde till dem som fann hans skolforskning innovativ, utmanande och källa till intressanta diskussioner.  Men också om deras djupa vänskap. Trevor Dolans var en glad och rolig människa men han hade också en mörk sida som ingen av hans närmaste lyckades tränga igenom. Han tog sitt liv 2013.
Året därpå beslutade Fredrik Svensson, grundare till SETT, och Lisa Heino och att bilda Trevor Dolan foundation, där hon är ordförande. Grundplåt till stipendiet som delas ut till personer som arbetar i Dolans anda. Någon som vågar gå mot strömmen och inte heller räds att ifrågasätta etablissemanget. En punkare.

Text: Lena Lindström

Foto: Therés Stephansdotter Björk

 

 

 

 

Kriterier för Trevor Dolans stipendium
Civilkurage och mod att varje dag ta ställning för varje enskilt barn/elev, trots omgivningens tyckanden och tryck.
En orubbad övertygelse om varje elevs förmåga att lära och skolans avgörande inverkan på en elevs nutid och framtid.
Ett passionerat och hängivet ledarskap med en osviklig pedagogisk markör riktad mot undervisning och lärande.
Ett ledarskap där det didaktiska lärandet står på tvärvetenskaplig grund.
Humor, värme och kärlek till sitt uppdrag, sina medarbetare och elever.
Modet att ta debatt.
Är punk i skolvärlden.

Aladdin och prinsessan uppskattade figurer

aladdin_3 I det pågående projektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser ingår drama som en väsentlig grundpelare. Pedagogerna, eller läsgnistor som projektets nyckelpersoner kallas, har fått en grundkurs i sceniskt gestaltning och berättande som de nu praktiserar tillsammans med barnen i förskolorna. Men i föreställningen, Aladdin och den magiska lampan, som spelades för full salong i Hallunda Folkets hus förra veckan var det skådespelarparet Mia Poppe (dramakursens ledare) som tillsammans med Niclas Strand axlade flera roller var.

Publiken var genast med på noterna när Aladdin stämde an på gitarren och klämde i med en visa genom att klappa i takt och sjunga med i refrängen. Till första föreställningen fanns även de allra yngsta med medan andra sittningens publik utgjordes av fyra- och femåringar som teaterstycket i första hand riktar sig. Att de allra yngsta fanns med var ett dråpligt misstag eftersom Aladdin förväxlats med sånger av och spel med Lennart Hellsings välkända figurer som – om planerna går i lås – kommer senare under hösten.

De lokala biblioteken spelar en avgörande roll i projektet. Där nätverkar läsgnistor från förskolorna och håller sig genom barnbibliotekarien uppdaterade på ny litteratur, några förskolor har förlagt föräldramöten till biblioteket med mangrann uppslutning och barnen gör sina regelbundna besök för att lyssna på sagor och låna böcker.

Inom ramen för projektet men ännu knappt på planeringsstadiet finns en idé att till hösten genomföra ett tema med Lennart Hellsing som skrivit mer än hundra barnböcker och översatt nästan lika många från engelskan. Även här hoppas läsgnistorna på draghjälp från biblioteken som, utöver kunskap på bokfronten, är lämplig arena för besök av barnens anhöriga. För naturligtvis vill vi se barnens tolkningar av Krakel Spektakel, Kusin Vitamin, Bagar Bengtsson och alla de andra kära figurerna.

Aladdin
” Två barn ritade bussen som vi hyrt för att åka dit med, ett annat barn ritade Aladdin, prinsessan och deras slott. Barnen tyckte att teatern var rolig och lite tokig. De tyckte om att Aladdin spelade gitarr och att de fick vara med och klappa i takt till musiken. Ett barn gillade extra mycket Aladdins fina röda byxor med stjärnor på. ”

Så här tolkade några barn från förskolan Opalen i Tumba föreställningen om aladdin_prinsessanAladdin och den magiska lampan.

Vi hälsar och tackar för det!

Lena Lindström