Stockholm satsar stort och brett på läsning i förskolan

Stockholm_hoglaserBotkyrkas kommunala förskolor driver sedan drygt ett år projektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser. Ett samarbete mellan förskolor och lokalbiblioteken delfinansierat med medel från Kulturrådet.  Men kommunen är långt ifrån ensam om att iscensätta projekt med litterära förtecken. Runt om i landet pågår liknande satsningar i olika former och omfattning, allt från mindre lokala initiativ till överenskommelser på förvaltningsnivå dit Stockholm Högläser räknas.

Det är ett lässatsningsprojekt i samarbete mellan lokalbiblioteken och  kommunens drygt sex hundra förskolor. Även de fristående förskolorna har bjudits in med de har inte nappat i samma utsträckning, berättade Karin Axelsson, bibliotekspedagog Stockholms stadsbibliotek, vid en minikonferens med temat läsning i förskolan som hölls  i Södertälje nyligen.
Samtal mellan stadsdelen och biblioteken vittnade om att läsning i förskolorna hade avstannat, till och med gått ner, vilket blev startskottet till Stockholm Högläser 2013. För att bryta trenden initierade bibliotekarierna studiecirklar ämnade för läsombud i förskolorna i syfte att uppmärksamma betydelsen av läsning, berättande, språk och böcker i barnens vardag. Läsombudens uppgift är att delta i de kompetensutvecklande nätverken och att sprida kunskaper på litteraturområdet vidare till kollegor. Pedagogerna på Södermalm, där lässatsningen startade,  fick också i uppgift att driva egna projekt på förskolorna. Ett arbetssätt som visade sig ge effekt. Stockholms stadsbibliotek fick därför i uppdrag att tillsammans med övriga stadsdelar sprida konceptet vidare. Biblioteken har också gått igenom sina rutiner för att på bästa sätt tillmötesgå förskolorna bland annat genom att se över informationen till och öppettider för  förskolorna. Dessutom har diskussioner om till exempel bemötande och programutbudets innehåll och utformning  ingått i förändringsprocessen. Stockholm Högläser, som nu bedrivs i alla stadsdelar, är väl förankrat i politiken och berörda förvaltningar.
Vad har då satsningen på läsning inneburit för pedagoger, bibliotekarier och barn i förskolan?

Möten i studiecirklar har gynnat ett gemensamt lärande och ett medvetet förändrat arbetssätt för båda yrkeskategorier. Pedagogerna inte bara läser oftare, de har utökat sina bokpreferenser och väljer böcker med större omsorg och ur fler genrer. En kommande studiecirkel ska bädda för att läsningen får ytterligare en dimension genom att pedagogerna får  kunskap i hur läsningen kan stimulera barnets fantasi och uppmuntra till lek, rollspel och reflekterande samtal. Böcker används också i förskolorna som inkörsport till ett nytt tema. Förändrade läsmiljöer har också bidragit till att läsning sker i många fler sammanhang, inne som ute. För att väcka spänning, stimulera till lek eller stilla nyfikenhet på upptäckter i skogen. Inte bara som lugnande medicin före vilan. Pedagogerna skyggar heller inte för att läsa lite ”svårare” böcker som de tidigare inte vågat sig på, framgår av svaren i den enkät som pedagogerna besvarat vid två tillfällen .
Biblioteken noterar redan att antal besök och boklån har ökat särskilt på bilderboksfronten och att förskolornas egna bokinköp tilltagit i volym. En rimlig förklaring  till det senare är att läsning bedrivs oftare och mer  regelbundet.
Men även i den bästa av världar finns utmaningar. En sådan här är att hitta lösningar till  läsombudens svårigheter att komma ifrån och få tid att sprida kunskap och idéer vidare i verksamheterna.

Lena Lindström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *