Här lär katten Findus barnen mycket mer än bus

Böckerna om busiga katten Findus och den finurlige gubben Pettson roar både stora och små. Vid en avdelning i förskolan Gullvivan i norra Botkyrka har man med böckerna som underlag utarbetat ett språkutvecklande arbetssätt som också barnens föräldrar blivit delaktiga i.
När det var dags för utvärdering valde personalen att bjuda in föräldrarna till det närliggande biblioteket med start klocka fyra där barnen visade vad de lärt sig genom Findus och Pettsons berättelser. Därefter var det dags att äta den specialbakade Findustårtan. En helt nytt sätt att mötas på jämfört med ett traditionellt föräldramöte, dessutom – samtliga kom.
Förskolan ingår i det tvååriga läsprojektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser, som genomförts med medel från Kulturrådet. Varje förskola har utsett minst en läsgnista som ingår i ett nätverk knutet till det lokala biblioteket i vilket en barnbibliotekarie också ingår. I det här fallet Annette Nordman Alhusiani, som i regelbundna träffar ger tips på barnlitteratur i olika genrer, förslag på böcker för speciella teman och läser för barnen under bibliotekets sagostunder.

Parallellt har förskolan deltagit i ytterligare ett språk- och läsprojekt under Nina Suatans ledning också det i nära samarbete med barnbibliotekarien. Nina Suatan, som tidigare drev bokhandeln Bokspindeln, har låtit verksamheten leva vidare i olika projekt som det här.
– Att läsa böcker och arbeta med barnens språkutveckling kan med fördel ingå i varje projekt oavsett tema och genomsyrar förskolans verksamhet. Vi söker fakta och reflekterar tillsammans vilket bidrar till att utöka ordförrådet och ordförståelsen, menar Lovisa Jansson, en av förskolans förskollärare.
Läsgnistorna Evdoxhia Aramparnasli ( som varit med sedan projekt startade) och Sanna Sabo ingår i förskolans pedagogiska utvecklingsgrupp, PUG. Ett forum för diskussioner om allt som rör litteratur och där pedagogerna utväxlar tips och idéer på stimulerande läsmiljöer, drama och annat som sorteras in under literacyaktiviteter.
Detta har bland annat resulterat i ett avskilt rum med plats för fakta- och sagoböcker och en mysig läshörna.
– Ambitionen är att alla barn, fast i smågrupper, ska få ta del av högläsning varje dag. Vi lägger stor vikt vid förståelsen och utmanar med olika böcker beroende på gruppens språkkunskaper, förklarar Lovisa Jansson och får medhåll av läsgnistorna.
De har alla noterat ett ökat intresse för böcker och språk från såväl barn som föräldrar, varav ett stort antal med annat modersmål än svenska. Modersmålslärarna har också varit delaktiga och bidragit med sina kunskaper om språkinlärning.
Men, menar pedagogerna, den största behållningen är arbetssättet de utarbetat för att stärka barnens språk. Genom att inte rygga för svåra ord utan tvärtom upprepa och förklara dem med stöd av olika uttryck som drama och bilder, en framgångsmetod enligt aktuell forskning, har barnens ordförråd märkbart blivit större.

Ord i Findus och Pettsonboken som pedagogerna bedömt svåra (eller barnen inte förstått) har plockats ut och samlats i en ordlista som med olika medel förklarats tills alla förstått. Detta visade sig också vara till nytta och glädje för många föräldrar som på så sätt fick kunskap om ord som de tidigare inte känt till.
Homonyma ord är också något som både roat och fascinerat barnen. I en pärm samlas ord som låter lika men med olika betydelser beroende på sammanhanget. Så förklaras tänder i munnen med ett leende, medan en bild på någon som tänder en lampa visar den andra betydelsen, på samma sätt förklaras en springa vid ett otätt fönster med en bild på någon i färd med att springa.
Nina Suatans, Annette Nordman Alhusiani och Eeva Mäkälä, pedagogista vid förskolan har alla tagit sig till med att bokstavligt sätta guldkant på den fysiska miljön och hållit lågan hos pedagogernas brinnande.
Något som alla vill och är övertygade om ska så förbli.

 

Så här gör man på Gullvivan
Uppmärksammar barn på berättelsens klassiska uppbyggnad med början, mitt och slut som till exempel i sagan om Guldlock.
Barnens berättelser av egna upplevelser, bok de läst eller hittar på själva dokumenteras. Ett intressant tillvägagångssätt för att hur barnets språk och berättarteknik utvecklas.
Bokvalet görs genom att barn röstar fram en titel. Pedagogerna läser boken,  plockar ut svåra ord som samlas i en ordlista och enas om fördjupningar boken kan inspirera till.
Projektet inleds med en invigningsfest eller liknande aktivitet för föräldrar och barn.
Nu börjar arbetet med de svåra orden. Dagens eller veckans ord utses och illustreras med bilder, dramatiseras med kulisser och annan rekvisita,
och andra praktiska övningar under hela projekttiden.
Föräldrar och modersmålspedagoger involveras genom att orden översätts till barnens och föräldrarnas modersmål som kommuniceras i till exempel veckobrev.
Boksamtalen kan locka till funderingar kring bokens omslag och vad boken kan handla om.
Barnen får också producera egna böcker utifrån intresse. Pedagogen skriver ordagrant ner det barnet berättar till bilderna de skapat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *