Läsprojekt har väckt barnens lust för drama – de spelar roll som pedagog när de kommer hem

lucine2
Lucine Dono läser ofta för barnen – med inlevelse och engagemang

Lucine Dono har varit läsgnista på förskolan Diamanten i Tumba sedan projektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser drog igång. Nu har snart projekttiden löpt ut och frågan är vad som hänt på läsfronten under de två senaste åren.
När projektet inleddes utsågs hon till förskolans läsgnista. Rollen innebär att ingå i ett nätverk kopplat till biblioteket där barnbibliotekarien ger tips på barnbokstitlar och att sprida information vidare till kolleger.

För att levandegöra högläsningen men också våga sig på att förmedla berättelser och sagor med andra uttrycksmedel fick läsgnistorna inledningsvis möjlighet att under en skådespelares ledning prova på sceniskt berättande och drama. Men som ensam läsgnista vid en enhet kan det vara svårt att axla rollen helt på egen hand. Om läsgnistan slutar riskeras nyetablerade rutiner att rinna ut i sanden innan de hunnit sätta sig och blivit en väsentlig del i förskolans dagliga verksamhet. Lucine Dono har tur. Nu finns en läsgnista på varje avdelning och förskolans pedagogiska utvecklare är också en i gänget där sammanlagt sju ingår.
Skiljer sig din avdelning från övriga när det gäller högläsning och berättande?
– Nej högläsning genomsyrar hela förskolan, men vi har nog mer drama eftersom jag känner mig hemma med den uttrycksformen.
Vilka förändringar har skett sedan du blev läsgnista?
– Vi läser regelbundet och på bestämda tider, under samlingen före lunch, i samband med att barnen äter mellanmål och i mindre grupper under dagen. Dramakursen med Mia Poppe blev en förlösande upplevelse som gjort att jag vågar ta ut svängarna mer än tidigare. Hade fler kolleger fått chans att prova på tror jag det skulle gagna hela verksamheten. Att läsa är viktigt men hur man läser och att vara väl förberedd ska inte underskattas. Förmåga till inlevelse, medvetenheten om kroppsspråkets och röstlägets betydelse väger tungt när man ska fånga barnens intresse. Kontakten med biblioteket har haft flera positiva effekter, inte minst bibliotekariens boktips som gjort att jag fått upp ögonen för fler författare och testat titlar som jag annars troligen inte skulle ha gjort. Dessutom har nätverken och möten med kollegerna där varit inspirerande, vi tar del av varandras idéer och erfarenheter.
Läsgnistorna träffas var fjärde vecka i förskolans pedagogiska utvecklingsgrupp, PUG, då de redogör för läsaktiviteter på respektive avdelning och planerar nya. En utmärkt inspirationskälla, enligt Lucine Dono och viktig för att hålla läsningen aktuell och att utvecklas.
Vem väljer bok?
– När vi förbereder ett tema tar vi gärna hjälp från barnbibliotekarien som är uppdaterad och kan lotsa oss i bokdjungeln. Oftast lånar vi en mängd böcker som barnen turas om att välja mellan. Andra gånger väljer jag, just nu läser vi ”Krakel Spektakel köper en klubba” som är tydlig, enkelt att följa med i och mycket uppskattad. Ibland får barnen välja helt fritt och då är det oftast det egna intresset som styr. Gärna en bok som hon eller han hört tidigare, de flesta gillar att höra samma saga eller berättelse om och om igen.
I vilka miljöer läser ni?
– Mysfaktorn har utan tvekan betydelse, när den är hög har barnen lättare för att skärma av och lyssna aktivt. Vi har inrättat ett sagorum med en avskild läshörna men vi läser också i skogen och på andra platser både inne och ute. Miljön är viktig för att skapa stämning men det viktigaste är att det är rofyllt. Beroende på ålderssammansättningen spelar också barnantalet och i vissa fall bokvalet roll. Ju äldre barn desto fler kan lyssna samtidigt. Sju-åtta barn brukar vara ett lämpligt antal men när jag läste Krakel Spektakel senast var det dubbelt så många.
Hur läser du?
– Ibland läser jag utan att visa bilderna i boken, det ger barnen möjlighet att själva skapa sig inre bilder av vad de hör. Jag dramatiserar gärna sagor och berättelser när det passar – det är uppskattat.
På vilket sätt har du som läsgnista påverkat barnens intresse för högläsning, fritt berättande och drama?
– Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning min roll spelat in, men barnen tycker om att lyssna och läsa böcker som de skapat själva. De tecknar eller målar och ber mig skriva ner vad de illustrerat. Barnen gillar också att dramatisera berättelser efter en lässtund, framför allt klassiska sagor. På samma sätt har föräldrarna noterat att barnen ”leker” pedagoger hemma. Vi utnyttjar också digital teknik och spelar in när barnen dramatiserar, att se sig själva agera på duken tycker de om. Det händer också att avdelningarna bjuder in varandra till liveföreställninger. Då är det liv i luckan!

Text&Foto: Lena Lindström

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Karnevalsyra på Måsens familjefest

blåSolen gassade och syrenerna i full blom spred en ljuvlig sommardoft över hela förskolegården när det var dags för den årliga familjefesten på förskolan Måsen. En tradition som ingen är riktigt säker på för vilken gång i ordningen, men vackert väder har det varit så länge Jenny Hansson varit förskolechef. Ballonger i avdelningarnas olika färger konkurrerade med lika färgstarka och intressanta temaarbeten utställda för dagen att beskådas av familj, vänner men även av barn och föräldrar som tidigare tillhört förskolan. Inomhus rådde feststämning långt innan gästerna skulle dyka upp, där barn och personal hjälptes åt med förberedelserna in i det sista.
Så blev det äntligen dags att öppna festligheterna. Prick halv fyra kom barnen iförda fantasifulla huvudbonader, Pinoöron  och nyckelpigedräkter traskande i klungor och ställde upp sig inför en mäktig publik. Två pedagoger fungerade som dirigenter och hjälpte megakören att hålla takten i tre samstämmiga sommarvisor inför stolta och rörda föräldrar innan minglet tog vid. Några slog sig ner i gräset med medhavd picknick-korg, medan andra snabbt bildade kö till grillade mackor, popcornskeppet och lotteriståndet.
– Familjefesten är ett fantastiskt sätt att samla alla och samtidigt visa vad barnen gör i förskolan. Familjerna går man ur huse, alla vill vara med, säger Jenny Hansson där hon står och betraktar festligheterna lite på avstånd.
– Det här är personalens och barnens dag och det klarar de med den äran, förklarar en glad och stolt chef.

Text & foto: Lena Lindström orange  toast           blå familjefest_plakat maskbok lotteri välkommen

Smart skärmlås ska få barn att läsa mer

LÄS UPP
Foto: Julius Tuvenvall

Berättarministeriet har tagit fram ett digitalt verktyg för föräldrar och lärare somska motivera barn att läsa mer. Appen Läs upp är ett skärmlås som låser surfplattor. För att låsa upp måste barnen läsa ett kapitel ur populära barnböcker.

Allt fler barn blir sämre på att läsa och skriva. En av åtta ungdomar i sjätte klass klarar inte den skriftliga delen i nationella proven.* En av flera orsaker till detta är att färre väljer att läsa böcker på fritiden. Många tillbringar hellre tid framför digitala skärmar. 84 procent av alla barn mellan 6 och 10 år sitter minst en gång om dagen framför en skärm.**

Appen är ett skärmlås för surfplattor som ersätter skärmkoden med läsning. För att barn ska komma in i surfplattans operativsystem måste de först läsa ett kapitel ur en bok i appen och sedan svara på en enkel läsförståelsefråga. Precis som ett datorspel bygger Läs upp på direkta belöningssystem där man samlar på sig poäng och medaljer efter utlästa kapitel.

– Det är inte skärmtiden i sig som är problemet, det är vad barnen gör framför skärmen. Vi har tagit fram Läs upp därför att föräldrar och lärare behöver digitala verktyg för att motivera och främja barns inlärning och kreativitet. Vi hoppas att Läs upp kan vara till hjälp idag och även inspirera till framtida innovationer, säger Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig på Berättarministeriet, i ett pressmeddelande.
Appen är framtagen av reklambyrån King (som skapat pusselspelet Candy Crush med närmare 100 miljoner spelare om dagen / Appknapp red kommentar) som ett ideellt initiativ i samarbete med några av Sveriges största bokförlag och innehåller både nya och klassiska boktitlar från Bonnier Carlsen, Natur & Kultur och Egmont Publishing. I urvalet av böcker finns bland andra LasseMajas Detektivbyrå, Tsatsiki och Galna gatan.
Läs upp är gratis och finns tillgänglig för Android att ladda ner på Google Play.
Berättarministeriet är en ideell stiftelse som med hjälp av volontärer driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 och 18 år i områden med hög arbetslöshet. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn.
www.berattarministeriet.se
*Resultat av nationella proven 2015, källa Skolverket.
**Digitala Livet och Inizios undersökning “Svenska föräldrar om skärmarna” 2015.

Här dansar barnen med Binta, handlar med Malla och meckar med Mulle

Förskolan Pärlan i Östertälje låter  barnen göra  författardebut tidigt, faktiskt redan när de börjar.
– Det faller sig  helt naturligt eftersom  bilder på sig själv och familjens medlemmar är det som ligger det lilla barnet närmast. Boken får ett igenkänningsvärde och hänger som ett slags trygghetsankare väl synligt på avdelningen, förklarar förskollärare Ninni Lindqvist i en mysig liten sagohörna.
bokBöcker har överhuvudtaget en framträdande plats, det gäller hela förskolan.
– De allra yngsta barnen stiftar tidigt kontakt med boken Alla får vara med som med modersmålslärarnas hjälp översatts till samtliga barns modersmål, texter som klistras in på varje sida. På den här avdelningen tals sju språk så på vissa sidor kan det bli långa pappersremsor. Alla barn får låna med sig boken hem och föräldrarna uppmuntras att läsa på sitt modersmål för barnen hemma och att skriva en recension, fortsätter hon.
Med tillstånd från författaren Eva Susso har man skannat bilderna i en av serien Binta dansar och plastat in dem. Bilderna är uppsatta på väggen i kronologisk ordning och i  läsvänlig höjd för att barnen ska kunna följa med i sagan, men också för att med bilderna som stöd göra sin egen tolkning, berätta ” sin egen” saga.

syltburkarstjärnhimmelTaramtaram, taram, taram, tjo hopp och hej i böckerna väcker barnens glädje, det inspirerar  till dans, lek och att stampa takten. På trummor hade Ninni Lindqvist föreställt sig men funderade på hur hon skulle få ihop en trumma till var och en. Lösningen kom när en förälder undrade om förskolan hade någon nytta av tomma plasthinkar från ett storkök.
Barnen fick själva göra en personlig dekor genom att klistra på silkespapper i olika färger, men när trumman var färdig visade barnen prov på hinkens många användningsområden utöver instrumentets. Den blev en hatt, en pall, något att stapla med eller lägga prylar i.
– Plasthinken tänkt som en trumma är nog en av de bättre saker som introducerats på småbarnsavdelningen. Och helt gratis, skrattar Ninni Lindqvist och fortsätter till nästa avdelning.

 

bilbanahjulnav bilenHär rumsterar barn två till tre år som just jobbar med temat bilen och den uppfinnarkluriga figuren Mulle Meck i böckerna av författaren George Johansson och illustratören Jens Ahlbom.
– Föräldrarna gör dockor till sina barn under inskolningen, vi gör garnstommen. Jag-dockan som symboliserar barnet, blir huvudfigur i den berättelse (om något spännande eller roligt som barnet upplevt) som barn och föräldrar skapar och en pedagog ritar ner. Sagan berättas också med konkret material som förvaras i en sagolåda. Varje barn på avdelningen har en egen sagolåda. Denna saga har kopplats till Mulle Meck-temat eftersom barnens berättelser ofta handlar om att de åkt bil, flyg, buss eller annat fordon, förklarar hon vidare.

 

pantamerabankomatNär vi kommer till tre- och fyraåringarna kliver vi in på Tempo, affären som saluför det mesta. Här är temat knutet till boken Malla Handlar av Eva Eriksson.
– Projektet ska vara lekbart, det vill säga i miljöer och företeelser som barnen känner igen och som de själva skapar, det gäller för varje tema, säger Ninni Lindqvist och ger exempel:

ögon ekerlampa2Hos fyra och femåringarna läser och leker man sagor. Barnen uppmuntras att rita det som leks till exempel doktor – skelett, optiker – glasögon. Barnens berättande om bilderna är viktigt och det visar sig att barnen har mycket att berätta om bilderna och leken. De förändrar också sin berättelse med tiden. Det sätter fart på fantasin.

Barnen skapar också egna böcker till lek-biblioteket. De har förstås också tillverkat lånekort för att hålla reda på vem som lånat vad.Föräldrar är välkomna att låna bokkassen med tre utvalda böcker i biblioteket som  finns i grannförskolan Rubinen. Lånekorten, som barnen tillverkat,  visar vilka som har bokkassen hemma. låneväskaböckerbokrecensionerbiblioteketBarnen gör inga egna böcker på Rubinen, däremot ritar barnen teckningar hemma om böckerna som de sedan samtalar om på förskolan. Biblioteket sköts inte i nuläget av barnen men meningen är att de ska bli mer involverade framöver.
Med boken hem följer ett frågeformulär, och i samma påse penna och papper. Avsikten är att barn och föräldrar läser och reflekterar över boken tillsammans. Kommentarerna sätts upp väggen som stöd när barnen återberättar handlingen i boken de lånat.
Text & foto: Lena Lindström

Lunds förskolebibliotek – smart idé som sprider sig

image001 Biblioteken i Lund konstaterade också en tillbakagång i antal besök från förskolan och bestämde sig för en ny modell. Kom inte förskolorna till biblioteken skulle biblioteken kunna komma till förskolan.
Förskolebiblioteken är resultatet av ett samarbete mellan folkbiblioteken och skolförvaltningarna i Lunds kommun. Första biblioteket invigdes  2011 och har sedan dess ökat till dagens  femtontal. Projeketet förskolebibliotek marknadsförs under  vinjetten som avspeglar dess syfte: Lund – smartare, närmare och mer tillgängligt. Det vill säga , förskolebiblioteken  finns i barnens omedelbara närhet och är tillgängligt när som helst i den dagliga verksamheten.

Inför starten bildas en styrgrupp där företrädare för de båda förvaltningarna och förskolebibliotekens samordnare ingår. Att få med de hösta cheferna redan på planeringsstadiet har varit en medveten önskan.
När det är dags att bygga upp biblioteket ansvarar en bibliotekarie och förskolans pedagoger för detta tillsammans. Förskolan bidrar genom en upplåta en lämplig yta, ett separat rum eller en hörna av ett större inredd för att inspirera och väcka läslust, helt i linje med läroplanen. Folkbiblioteken skjuter till sex tusen kronor som en grundplåt  för inköp av böcker och lånar därutöver ut böcker för att fylla hyllorna. Därefter kompletteras och förnyas bokförrådet med ytterligare lån.
image003” Det är viktigt att det ser mycket ut”, förklarade Jenny Stockfors, samordnare för förskolebiblioteken i Lund, när hon presenterade lundamodellen under minikonferensen med temat läsning i förskolan i Södertälje nyligen.
Bibliotekarien sätter också samman bokpåsar utifrån förskolan profil som hängs väl synliga i förskolans entréer för hemlån. Däremot lånas inga böcker hem från förskolebiblioteket.
Förskolorna utser två läsombud, en för yngre och en för äldre barn,  som tillsammans med barnbibliotekarier  ingår i ett nätverk som träffas två gånger varje termin för gemensamma föreläsningar och work-shops.
Genom drop-in och liknande aktiviteter har man också lyckats locka föräldrar till biblioteket vilket också varit en ambition.
Förskolebiblioteken i Lund har slagit så väl ut att grannkommunerna Malmö och Helsingborg tagit efter.

Lena Lindström

Stockholm satsar stort och brett på läsning i förskolan

Stockholm_hoglaserBotkyrkas kommunala förskolor driver sedan drygt ett år projektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser. Ett samarbete mellan förskolor och lokalbiblioteken delfinansierat med medel från Kulturrådet.  Men kommunen är långt ifrån ensam om att iscensätta projekt med litterära förtecken. Runt om i landet pågår liknande satsningar i olika former och omfattning, allt från mindre lokala initiativ till överenskommelser på förvaltningsnivå dit Stockholm Högläser räknas.

Det är ett lässatsningsprojekt i samarbete mellan lokalbiblioteken och  kommunens drygt sex hundra förskolor. Även de fristående förskolorna har bjudits in med de har inte nappat i samma utsträckning, berättade Karin Axelsson, bibliotekspedagog Stockholms stadsbibliotek, vid en minikonferens med temat läsning i förskolan som hölls  i Södertälje nyligen.
Samtal mellan stadsdelen och biblioteken vittnade om att läsning i förskolorna hade avstannat, till och med gått ner, vilket blev startskottet till Stockholm Högläser 2013. För att bryta trenden initierade bibliotekarierna studiecirklar ämnade för läsombud i förskolorna i syfte att uppmärksamma betydelsen av läsning, berättande, språk och böcker i barnens vardag. Läsombudens uppgift är att delta i de kompetensutvecklande nätverken och att sprida kunskaper på litteraturområdet vidare till kollegor. Pedagogerna på Södermalm, där lässatsningen startade,  fick också i uppgift att driva egna projekt på förskolorna. Ett arbetssätt som visade sig ge effekt. Stockholms stadsbibliotek fick därför i uppdrag att tillsammans med övriga stadsdelar sprida konceptet vidare. Biblioteken har också gått igenom sina rutiner för att på bästa sätt tillmötesgå förskolorna bland annat genom att se över informationen till och öppettider för  förskolorna. Dessutom har diskussioner om till exempel bemötande och programutbudets innehåll och utformning  ingått i förändringsprocessen. Stockholm Högläser, som nu bedrivs i alla stadsdelar, är väl förankrat i politiken och berörda förvaltningar.
Vad har då satsningen på läsning inneburit för pedagoger, bibliotekarier och barn i förskolan?

Möten i studiecirklar har gynnat ett gemensamt lärande och ett medvetet förändrat arbetssätt för båda yrkeskategorier. Pedagogerna inte bara läser oftare, de har utökat sina bokpreferenser och väljer böcker med större omsorg och ur fler genrer. En kommande studiecirkel ska bädda för att läsningen får ytterligare en dimension genom att pedagogerna får  kunskap i hur läsningen kan stimulera barnets fantasi och uppmuntra till lek, rollspel och reflekterande samtal. Böcker används också i förskolorna som inkörsport till ett nytt tema. Förändrade läsmiljöer har också bidragit till att läsning sker i många fler sammanhang, inne som ute. För att väcka spänning, stimulera till lek eller stilla nyfikenhet på upptäckter i skogen. Inte bara som lugnande medicin före vilan. Pedagogerna skyggar heller inte för att läsa lite ”svårare” böcker som de tidigare inte vågat sig på, framgår av svaren i den enkät som pedagogerna besvarat vid två tillfällen .
Biblioteken noterar redan att antal besök och boklån har ökat särskilt på bilderboksfronten och att förskolornas egna bokinköp tilltagit i volym. En rimlig förklaring  till det senare är att läsning bedrivs oftare och mer  regelbundet.
Men även i den bästa av världar finns utmaningar. En sådan här är att hitta lösningar till  läsombudens svårigheter att komma ifrån och få tid att sprida kunskap och idéer vidare i verksamheterna.

Lena Lindström

Många reaktioner och tankar efter teaterföreställning om Aladdin

teckning_alladin_6teckning_alladin_5teckning_alladin_2teckning_alladin_1Vi har fått fler reaktioner från barn på förskolan Opalen som såg föreställningen Aladdin och den magiska lampan. Någon tyckte Aladdins dans var rolig och tokig. Anden i ringen fick också ros för sin ”jätteroliga dans”. En annan menade att trollkarlen var dum och elak eftersom han ville ta diamanterna från Aladdin. Han ville dessutom ha oljelampan för att han visste att det fanns en ande i den.  Ett barn konstaterade att Aladdin fick ringen av trollkarlen som i själva verket var hans morbror och ytterligare en att Aladdin ville komma ut ur grottan och hem till sin mamma som var hemma och väntade på honom. Sedan blev Aladdin kär i prinsessan och det slutade med att de gifte sig.

DSCN1957Vad hade då barnen önskat sig om de hade fått tag i Aladdins magiska oljelampa?

– Att min syster börjar på min avdelning.

– En klocka.

– Jag vill också ha en klocka. En snabb klocka!

Tid är något som alltid fascinerat människan. Nu fick vi ytterligare en aspekt att reflektera över.

Lena Lindström

Illustrationer: barn på förskolan Opalen

 

 

 

Aladdin och prinsessan uppskattade figurer

aladdin_3 I det pågående projektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser ingår drama som en väsentlig grundpelare. Pedagogerna, eller läsgnistor som projektets nyckelpersoner kallas, har fått en grundkurs i sceniskt gestaltning och berättande som de nu praktiserar tillsammans med barnen i förskolorna. Men i föreställningen, Aladdin och den magiska lampan, som spelades för full salong i Hallunda Folkets hus förra veckan var det skådespelarparet Mia Poppe (dramakursens ledare) som tillsammans med Niclas Strand axlade flera roller var.

Publiken var genast med på noterna när Aladdin stämde an på gitarren och klämde i med en visa genom att klappa i takt och sjunga med i refrängen. Till första föreställningen fanns även de allra yngsta med medan andra sittningens publik utgjordes av fyra- och femåringar som teaterstycket i första hand riktar sig. Att de allra yngsta fanns med var ett dråpligt misstag eftersom Aladdin förväxlats med sånger av och spel med Lennart Hellsings välkända figurer som – om planerna går i lås – kommer senare under hösten.

De lokala biblioteken spelar en avgörande roll i projektet. Där nätverkar läsgnistor från förskolorna och håller sig genom barnbibliotekarien uppdaterade på ny litteratur, några förskolor har förlagt föräldramöten till biblioteket med mangrann uppslutning och barnen gör sina regelbundna besök för att lyssna på sagor och låna böcker.

Inom ramen för projektet men ännu knappt på planeringsstadiet finns en idé att till hösten genomföra ett tema med Lennart Hellsing som skrivit mer än hundra barnböcker och översatt nästan lika många från engelskan. Även här hoppas läsgnistorna på draghjälp från biblioteken som, utöver kunskap på bokfronten, är lämplig arena för besök av barnens anhöriga. För naturligtvis vill vi se barnens tolkningar av Krakel Spektakel, Kusin Vitamin, Bagar Bengtsson och alla de andra kära figurerna.

Aladdin
” Två barn ritade bussen som vi hyrt för att åka dit med, ett annat barn ritade Aladdin, prinsessan och deras slott. Barnen tyckte att teatern var rolig och lite tokig. De tyckte om att Aladdin spelade gitarr och att de fick vara med och klappa i takt till musiken. Ett barn gillade extra mycket Aladdins fina röda byxor med stjärnor på. ”

Så här tolkade några barn från förskolan Opalen i Tumba föreställningen om aladdin_prinsessanAladdin och den magiska lampan.

Vi hälsar och tackar för det!

Lena Lindström

Biblioteket lockande källa för kulturtörstande läsgnistor

Sprängdfylld bank i Tullinge bibliotek. Överst fr vä Carin Kjennerud, Rosa Zevallos Vargas, läsgnistor och bibliotekarien Ritva Nykänen. Nederst fr vä MAgdalena Lindén, förstelärare, Christin Kinnander och Kicki Dahlstedt, läsgnistor.
Sprängdfylld bank i Tullinge bibliotek. Överst fr vä Kicki Dahlstedt, Rosa Zevallos Vargas, läsgnistor och bibliotekarien Ritva Nykänen. Nederst fr vä Magdalena Lindén, förstelärare, Christin Kinnander och Anna-Carin Kjennerud, läsgnistor.

Botkyrkaprojektet Läslustarna – Botkyrka förskolor läser ( delfinansierat med medel från Kulturrådet)  har inspirerats av litteraturcertifierade förskolor i Mölndal. För mer än tio år sedan initierade några eldbesjälade förskolepedagoger ett samarbete med biblioteken kring litteratur, eller det numera något vidare begreppet literacy.

Konceptet visade sig där så framgångsrikt att förskolor som lever upp till väl definierade kriterier diplomeras. Vartannat år genomförs en granskning som underlag för fortsatt diplomering av de litteraturprofilerade förskolorna.
Fyra förskolor i Tullinge ingår i Botkyrkaprojektet och har utsett minst en läsgnista med (som benämningen anger) uppgift att tända en gnista för språkutvecklande aktiviteter. Tillsammans bildar de nätverk som träffas på det lokala biblioteket för att få tips på böcker och inspirera varandra i arbetssätt som stimulerar barnens literacyutveckling. Inom samma projekt finns ytterligare tre nätverk knutna till biblioteken i Hallunda, Fittja/Alby och i Tumba.

Nyligen var det dags för en  förväntansfull grupp läsgnistor att besöka  Ritva Nykänen, barnbibliotekarie i Tullinge.  Magdalena Lindén, förstelärare i kommunen, håller i nätverket.
Samarbetet  mellan förskolorna och biblioteket i Tullinge är ännu inte spikat i detalj, men Ritva Nykänen kittlade läsgnistorna med ett rikt och  brett kulturutbud för alla åldrar.
– Varje torsdag  förmiddag  är det sagostund på biblioteket, en uppskattad och välbesökt aktivitet, berättade bibliotekarien  som själv gärna läser för besökarna. Men passade på att välkomna läsgnistor med barngrupper också på andra tider, förutsatt att det inte kolliderar med annat.
Ritva Nykänen presenterade ett ansenligt antal böcker i olika genrer utgivna under det senaste året och passade på att tipsa om Barnboksinstitutets årliga bokprovning i mars  (mer info här http://www.sbi.kb.se/).
– Men det gäller att vara där i tid för intresset är enormt.
Förskolor som arbetar tematiskt har i biblioteket en djup källa fylld med böcker att bli  inspirerad av och hämta kunskap ur.

– Hör gärna av er innan ni sätter igång. Beskriv hur ni har tänkt er och vad ni vill göra så plockar jag ihop passande böcker lämpade för olika  åldersgrupper.  Vi ställer gärna ut barnens alster efter ett temaarbete till exempel. Boka bara tid!  Vi lånar också ut bokpåsar med böcker för barn med andra modersmål.
Bibliotekets digra kulturutbud omfattar också teater. Minst två gånger varje termin bjuds barn i förskoleåldrar in att se en föreställning.
– Vi vill gärna ha feedback från besökarna och har en särskild brevlåda för det. Det går bra att vara anonym, säger Ritva Nykänen och påminner om att det står var och en fritt att anmäla sig till Tullinge biblioteks nyhetsbrev, via hemsidan eller på biblioteket.

Text & Foto: Lena Lindström

 

På utedasset vid bibliotekets entré sitter Pettson och Findus och filosoferar i godan ro.
På utedasset vid bibliotekets entré sitter Pettson och Findus och filosoferar i godan ro.

Ritva Nykänens  tips till förskolor!
Utse en kontaktperson till biblioteket på varje avdelning.  Bestäm också en plats där lånekortet ska förvaras så att alla vet var det finns och känner till kortets pinkod. Knyter man ett konto till kortet med  inloggningsuppgifter kan man låna om eller reservera böcker via  nätet. Barnen får egna kort året de fyller sex.

Laga inte böcker som gått sönder ( för det vet vi att de gör) men säg till när ni lämnar tillbaka dem. Vi har speciell tejp och teknik för att laga.
Vill du beställa boklåda till förskolan? Kontakta  ritva.nykanen@botkyrka.se
Mer info  om Tullinge och kommunens övriga bibliotek  hittar du här: http://bibliotek.botkyrka.se

Heltäckande presentation av nyutkommen barnlitteratur i Barnbokskatalogen. Beställ från Barnens bibliotek i pappersform eller ladda ner  från länken.  http://www.barnensbibliotek.se/Barnbokskatalogen/OmBarnbokskatalogen/tabid/584/Default.aspx

Nallen Pino är allas kelgris

isa
Isa Nielsen, läsgnista på förskolan Måsen.

Isa Nielsen är förskollärare på Måsen, läsgnista och ingår i förskolans litteraturgrupp, men hör till avdelning Blå. Där arbetar alla utifrån Pino och hans värld! Nallen som charmar alla med sitt snälla leende och som blivit avdelningens egen kelgris.
Hon var en av dem som var med att inrätta och inreda Sagoteket.
–  Ett fantastiskt roligt och spännande uppdrag, säger Isa när hon stolt visar upp det från golv till tak  sagoinspirerande rummet.
– Ambitionen är att varje avdelning ska besöka Sagoteket minst två gånger i månaden. Här har vi indelat böcker i olika teman så det ska vara lätt att hitta, förklarar hon.
Isa visar också runt på avdelningarna. Här står och hänger allt i barnhöjd och varje avställningsyta utnyttjas till att ställa böcker på. Inte slumpmässigt utan noga pinosvinterutvalda att passa avdelningens projekt eller en speciellt utformad miljö, affärpinoilianenen, teaterscenen, bilbaneväggen, Alfons bygghörna eller Pippis värld.
– Vi låter barnen prova olika material och tekniker. Här står en hel rad Pippiansikten skapade med ballonger, papier maché, målade stenar och allt möjligt annat. Och här har barnen skapat tygdockan Pippi i naturlig fyraårsstorlek.
Isa poängterar också ljussättningens betydelse för olika lärmiljöer och visar mysiga läskrypin som bara genom att se dem väcker läs- och lyssnarlust. Här finns små rum skapta som hemmiljöer med duk, blommor och fruktskål på matrumsbordet som kontrast till ljud- och ljussatta rum och vrår som får vem som helst att känna sig som i en tät, spännande djungel fylld av djur av alla slag. Pino som är  avdelning Blås egen maskot dyker också upp lite varstans på avdelningarna. I en djungelhörna hänger han i en lian.
Förskolan ingår i projektet Läslustarna – pippi2Botkyrka förskolor läser delfinansierat av Kulturrådet. Syftet är att stimulera barnets literacyutveckling genom litteraturpippi och texter i olika former som barnen möter i sociala sammanhang. När projekttiden löpt ut och innehållet utvärderats är målsättningen att det ska bli en väsentlig del i förskolans ordinarie verksamhet. Måsen har redan kommit en bra bit på väg.

Text: Lena Lindström Foto: Lena Lindström & Isa Nielsen

bokhylla
I varje projekt oavsett tema har litteratur i ämnet en given plats.
djungel3
Djur och natur i en ljussatt suggestiv miljö. Och böcker förstås!
myshörna
Läs- och berättarmiljöer finns lite varstans på förskolan Måsen, samtliga ljus-och ibland även ljudsatta.
alfons
Barnen har varit med att skapa en Alfons i lekvänlig storlek
sagotek3
I Sagoteket är det ordning och reda så att alla enkelt ska hitta det de söker.
sagotek8
I Sagoteket är böcker indelade i olika teman.
sagotek6
Sagotekets inspirerande miljö. Varje avdelning går hit minst två gånger i månaden.
pinospark2
Varje projekt planeras utifrån läroplanen och med förslag på lämplig litteratur.

sagotek5